2/8 08, Boys and their penis

Tillåt mig att få ut lite ilska. Det var väl för några veckor sen då jag och min käre vän pratade i telefon om killar och vad de gjort mot oss tidigare. Tänker inte nämna hennes namn eftersom att många vet vem hon är och många vi kän läser min blogg men hur som helst..

..det fanns en kille som började smsa henne och jämt ville träffa henne utan en aning om att han bara var ute efter en sak. Till en början verkade det som att hon gick med på att träffa honom men han blev alltför jobbig och hon började ignorera honom. Hon började misstänka efter ett tag vad det var han ville och då sa hon till honom att de kunde träffas men om han förväntade sig sex så skulle han bli besviken. Han svarade inte på det smset och slutade höra av sig. Detta var ju för några månader sedan och han fortf. inte hört av sig. Får man skämma ut sig mer? Han kunde ha smsat henne och sagt något annat, en typiskt undanflykt av något slag. Hon skulle inte gå på det men ändå, nu är han stämplat som en jackass i mina ögon för livet.



Och så till en annan kille som hörde av sig till henne efter sex månader! Det var väl för ca en månad sedan som han gjorde det och oj vad hon började skutta omkring. Hon frågade honom varför han hörde av sig efter så lång tid och hans svar var jag vet inte. Vad rasande man blir! När han hörde av sig så var det han skrev något i sti med Vad hände mellan oss?. Ens reaktion blir ju bara okej? Vad ska man göra? Jag blev lite irriterad.. och chockad! Vart fan kom han ifrån? Hur som helst så bestämde de sig för att träffas och han började bli lite alltför närgången både fysiskt och med sina frågor men hon var stark och stod på sig. Han ville väl också "något" och när han märkte att han inte lyckades med det han ville och när han även märkte att hon var lite kaxig osv. så sa han att det var bättre att de bara var vänner. Han försökte få det att framstå som att han hade kontrollen över allt vilket han absolut, absolut inte hade! Stackars pojke.. Efter det har de inte pratat med varandra så mycket.

Det är detta som stör mig som mest! Att när killar inte får som de vill när de ska träffa en tjej så kommer de med rappakalja som "vi borde kanske sluta träffas..". Det har hänt mig en gång och det var inte alls för så himla längesen men jag brydde mig inte eftersom att jag inte gillade killen ändå men man blir ändå förbannad! Eller när de ska spela dumma som problem #2 när de inte ens vet varför de hör av sig. De kanske inte vet men så jäkla många killar gör så bara för att låta tjejen bli förvirrad. Usch fy, dö! Och en av de värsta!;

Jag "träffade" en kille från en stad som börjar på S och varje gång vi träffades hände det saker och ting. Inga känslor inblandade och förmodligen inget från hans sida också och det skulle bara vara synd för honom eftersom att jag är en sann heartbreaker, särskilt om jag inte gillar dig. Men hur som helst, så hade inte vi träffats på fleeeeeeeeeeeeeera månader fram till någon dag i juli då jag började lära känna Stefan. Jag och denne individ från staden som börjar på S hade kommit in på Stefan och då sa han åt mig att sluta träffa honom. Idioten började spela macho och gangster.

En sak ska ni ha klart för er. Sånt spel funkar inte på mig, tjej eller kille, comprendo?


Han sa att om jag fortsatte träffa honom så skulle han slå ner honom och en massa saker. Verkligen försökte skrämma upp mig men jag räds för fan inte någon så jag sa bara

"jadu, lycka till med det när du knappt vet hur han ser ut eller ens vet vart han bor. Ska du söka upp efter alla Stefan i hela Stockholm på Eniro och nita alla. Du är en tragisk liten människa, jag tycker synd om dig, hejdå!"


Sedan var det att blocka och sedan ta bort. Orkar inte med såna idioter som tror att bara för att man har gjort lite grejer så är man plötslgt hans. Tycker synd om såna killar och om såna killar som har haft såna tankar om mig trots att man inte har gjort något, ni slösar bort er tid särskilt om det är om mig för jag skiter i er. Menar då även de killar som tror att de kan ha tjejer i sina fack och ringa upp till de precis när de vill. Jag gillar aktiva killar som är villiga att hitta på något och som även kan träffa mig när jag vill och inte när bara de vill och kan. Särskilt om det ska ta flera månader. Ni ska veta att jag tröttnar snabbt och glömmer bort er fort så mig ska ni inte räkna med om man ska träffa er en gång varje månad. No way José.


Jag vet att det blev ett långt textinlägg men jag är så trött på detta. Blev nog en aning flummigt eftersom att en massa tankar rusade omkring i huvudet samtidigt som jag skrev men jag vet att det finns någon där ute som känner med mig. Ett långt inlägg men fan vilken betydelse och mening i texten!!

2/7 08, Marriage, kids and a house in the suburbs

Detta med giftermål säger inte mig nånting! Jag har inga planer alls att gifta mig eftersom att jag inte tycker att det är viktigt i livet. Andra brudar kan planera så mycket att nångång i deras liv ska de gifta sig med någon.. jag har inte tänkt så långt och kommer aldrig göra det heller. Det värsta jag vet är att man ska ta killens efternamn. Det är inget måste, det vet jag, men jösses amalia varför ska man genomgå något sånt? Skiter väl i kärleken, din identitet ändras ju. Sen när började mannen äga kvinnan? Usch fy!!

Och gällandes barn så vill jag ha ett barn. Ensamstående ska jag vara och det ska ske så fort som möjligt. Har redan bestämt vad min son ska heta, hihi! Eller, egentligen kan man inte bestämma hur många barn man vill ha. När någon frågar mig hur många jag vill ha så säger jag "Så många som jag kan försörja..". Och det är faktiskt det smartaste svaret. Vill även adoptera, det har jag alltid velat i över halva mitt liv. Tycker att det är en av de bästa sakerna som man kan göra, att adoptera. Inte nog med att man blir lycklig över att man har adopterat ett barn utan att man även hjälper ett barn som kan ha det svårt och jobbigt. It's all good!

Jag ska vara den tuffaste morsan genom tiderna. Nästan som Saras mamma, hon är störtskön!

24/6 08

En sak som verkligen stör mig med killar är detta:

Det är bevisat att killar är socialt handikappade när det kommer till att prata med deras flickvänner/på G brudar. Det betyder att om man som tjej vill att det ska hända saker och ting kring sitt förhållande och märker att killen inte gör ett piss samt känner att allt inte leder nånvart, så ska man som tjej ta tag i alla aktiviteter och alla diskussioner för att hålla allt vid liv. MEN, när man som tjej börjar med detta så tycker killarna att tjejerna är jobbiga. Vilket är synd, eftersom att vissa tjejer brukar dras med detta i evigheters evighet eftersom att de gillar/älskar killen utan respons från sin partner. Men det ser inte de, de ser bara allt det "jobbiga". Och när tjejen väl tröttnar på allt och drar, då kommer all kärlek fram från killarna vilket gör de till pain in the ass när de jämt ska terrorisera tjejerna efter att de redan har gått vidare och skaffat killar.

Hmm.. för mig så låter det inte som att de endast är socialt handikappade, utan det låter mest som att de är handikappade rakt av. Vilket jag vet eftersom att jag själv har upplevt detta. Killar är speciella.. boys will be boys!


19/6 08, Snälla försvinn från denna atmosfär

Jag måste få ur mig detta. Jag klarar inte av detta mer, jag är så trött på er. Så förbaskat trött på er. Just er två, varför finns ni? Varför blev du ven med mig på Facebook? Alltså ibland förstår jag inte, ena dagen kan ni vara trevliga mot mig varav den ena bara spelar. Det kan även de i Indonesien lägga märke till. Och andra dagen helt anti. Förr kunde jag bli ytterst ledsen och sårad och känna mig hatad men nu orkar jag verkligen inte bry mig mer. Bara för att vi inte är likadana? Oh please, vem fanken vill vara som er?

Ni två är såna typer som jag tragiskt nog måste leva med eftersom att vi delar vänner och helt ärligt så är det hemskt att sitta i samma rum som er och behöva lida några timmar. Tror er något ni knappt är, särskilt du, du din lilla jävla parasit som jag ibland får lust att slå sönder och kasta in ditt ansikte i väggen! Usch fyfan alltså.

Orkar inte kämpa mer, förr gjorde jag det konstant för att få er bekräftelse men nu så, äh! Orkade verkligen inte med något under den perioden då inte bara ni svek mig utan de två snubbarna också. Ingen kan förstå absolut ingen! Kan börja tjura nu.. den känslan av ångest, depression, känslan av att känna att man inte passar in blandad med så ytterst dåligt självförtroende och självsäkerhet är en sån hemsk känsla som man kan känna som jag inte ens skulle önska att min absolut värsta fiende skulle få gå igenom. Det gav mig flashback om mitt liv, skit man fick gå igenom.. åh! Nä nu ska vi inte gå in på det. Är så trött på detta, har väldigt absolut väldigt få personer som jag kan kalla mina vänner och som jag kan lita på.

Innan ni kom in i mitt liv så hade jag en helt annan bild av hur vänner ska vara eftersom att jag hade det bra med mina vänner. Ingen kan förstå.. men sen kom nu och förstörde.. Fy fan för er, FY FAAAAAAAAAAAN FÖR ER!

Men trots det så har jag lärt mig att vänner inte beter sig så som de gjorde. Det tog ett tag eftersom att jag bara försökte se det goda i de, men det är inte jag som förlorar på det hela utan det är de som får förlora en sån härlig person som jag. Verkar jag arrogant? Låt mig! Som sagt, ärlighet varar längst..

27/3 08

God natt, era söta små pudlar!
Borde egentligen ha gått och lagt mig tidigare då jag måste vakna runt nio och brukar annars vakna runt halv ett!
Men innan jag drar och lägger mig så finns det en bild ni måste se:



Kunde inte sluta skratta när jag såg den! Oh well, god natt!

21/3 08, ANALKLÅDA

Din jävla analklåda!



Jag är så trött på dig och din aura. Det är synd att man med tiden måste förändras och glida isär. Jag trodde aldrig att det kunde bli såhär, jag tänkte sedan första gången att du skulle bli en av de bästa men Gud ger mig ingen rättvisa. När vi gick åt skilda vägar, visst vart jag ledsen men mest förvirrad och till sist slutade jag bry mig och hoppades faktiskt på att det skulle stanna så för alltid men med tiden förändrades allt och jag kunde faktiskt gå fram till dig utan att för en sekund vara tvungen att vända mig om och spy.

Jag kan välja att se bortom detta och försöka få allting att bli bra men pyttsan, känner just nu att jag inte orkar mer. Måste ändå försöka tåla dig med tanke på att vi delar på saker och ting och det är ju synd om mig. Men vem vet? Med tiden så kanske jag kan glömma och förlåta men så som det är nu, så ser det inte ljust ut för framtiden..

..and frankly my dear, i don't give a damn!

9/3 08, ABORT

  • Första inlägget i kategorin Ärlighet varar längst och den handlar om abort.

Varför gör man det? Kan helt ärligt säga att jag verkligen inte skulle vilja göra det och vet att jag inte kommer göra det heller. Egentligen kan jag inte säga så för man vet ju aldrig vad som händer i framtiden men nej, inte min stil. Har man oskyddat sex med någon, inte går på något preventivmedel, blir gravid och sedan blir ledsen över att killen inte vill ha barnet trots att man själv vill det, så får man helt enkelt skylla sig själv. Hemskt är det men det är såna konsekvenser man får ta. Själv är jag helt säker på att om jag skulle bli gravid nu så skulle jag behålla det. Jag ser inga skäl till att göra abort.

- Skola?
Jag kan plugga distans.
- Ekonomi? Går ju i skolan under tiden jag är gravid och får studiebidrag. Kan alltid spara. Plus föräldrapenning och allt. Inte såå mycket men hellre det än inget, eller?
- Hushåll? Bo hos mamma, ofta hon ska kasta ut mig och hennes barnbarn.
- Jobb? Barnet kommer ju börja på dagis nångång.

Abort kan jag förstå att man vill göra om man har blivit våldtagen eller om man verkligen verkligen inte kan försörja barnet. Jag skulle göra det då, men om inget av det som jag just skrivit upp, varför? Det är ett liv, en själv som har precis lika mycket värde som alla andra ? människor. Se inte ner på det bara för att det är ett litet embryo som knappt har ett ansikte, det är fortfarande en människa!

Abort enligt mig är fel fel fel! Finns ändå inget värre än att i ett förhållande då tjejen blir gravid och killen sedan tvingar henne till abort. Tror inte en kille vet hur känslomässigt förstörd en tjej kan känna sig efter en abort. De slipper ju få en skrapningsmakapär upp i murran och få ett liv bortskrapad, så det är ju lätt för de att snacka. Själv har jag två vänner som har genomgått en abort, nämner inga namn, men ni skulle bara veta hur förstörda de blev efter det. Så tänk till innan sex så att du inte behöver gå igenom något sånt, vill inte killen ha skydd, börja på p-piller eller något liknande.

Skulle inte vilja leva med tanken om att jag vid min framtida ålder kunde ha haft ett barn och en familj men istället så är det helt tvärtom. Hur hemskt är inte det?

Skulle en av mina vänner vilja göra abort så skulle jag inte hata personen. Skulle stötta och finnas där för personen så gott som det går. Skulle inte se ner på denne, sluta umgås eller prata strunt bakom ryggen. Hon har väl sina anledningar till det. Hon skulle fortfarande vara min vän och skulle verkligen inte tänka henne som personen som valde att ta kål på ett liv. Hon skulle fortfarande vara min vän och jag skulle älska henne lika mycket som jag gör nu, men det skulle inte förändra mina åsikter om abort.


Tro inte att jag är religiös, det är jag verkligen inte. Detta är bara min åsikt.
Har man sex så bör man veta vad man ger sig in på.

 
Min bästa vän Sara och hennes dotter Mariam som föddes i december.
Hur fint är inte detta?

9/3 08, INLÄGG #400

Såja! Nu har jag gjort en ny kategori som heter Ärlighet varar längst. Jag har alltid så mycket att säga men jag bryr mig jämt för mycket om vad folk ska tycka och tänka om mina åsikter. Förstår inte vart det kom ifrån, vanligtvis skiter jag i vad folk säger och gör vad jag vill och känner för så nu ska det bli andra bullar. Mitt första riktiga inlägg i denna kategori kommer in om någon stund. En någorlunda känt ämne och det skulle vara kul att veta vad ni tycker.

Blogg you later!

RSS 2.0